Bilden, som vi lånat från en amerikansk artikel för musikproducenter, antyder varför den begränsande så kallade ”hustrufaktorn” smyger i ridåerna som en potentiell parameter vid all musiklyssning i hemmet. Männens jakt på det perfekt dämpade och musikanpassade rummet kan leda till en miljö som mest liknar dårhusets madrasserade cell och då är det bra om någon säger stopp! Å andra sidan finns det både rimliga och snygga lösningar.

Till Vinylbutikens lyssningsrum använder vi förstås akustiska förbättrare av flera slag, både produkter från Svanå Miljöteknik och ljudabsorbenter från Sounds of Science (aka SOFSCI). Från Svanås sortiment gör basabsorbenten (”basfällan”) V-4 mindre underverk, och även deras ”vingar”, modellen S-wing (bilden visar en S-wing av MDF). Från SOFSCI använder vi t.ex. SuperChunk Corners och andra ljudabsorbenter till verklig nytta. Här kan du läsa om monteringen.

Men det också sant att en del kan göras bara genom att flytta runt ”lyssningstriangeln” i rummet  (högtalare + primär lyssningsposition). I ett mindre vardagsrum med två bärande kortväggar av betong och två långväggar av gips var det till exempel omöjligt att använda högtalarna i längdriktningen. Utan ljudabsorbenter skapade betongen ett hemskt ljud trots hyggligt mycket inredningsdetaljer. Att vrida möblemanget 90° och låta högtalarna spela mot gipsväggarna gav ett helt annat ljud. Nu började det äntligen låta en smula audiofilt. (Naturligtvis måste lyssnaren sitta en bit ut från bakväggen för att undvika en ful basficka.)

Och med en sista tweak, en förflyttning av triangeln 50 cm åt ena hållet i det fem meter långa rummet, blev ljudet plötsligt ytterst njutbart. Nu lade sig basresonansen med dess harmonier på ett nästan perfekt ställe och högtalarna fick lite mer ”dunk” utan att bullra onödigt. (Beskrivningen är förenklad. I själva verket hade anläggningen testats under dagar, i varje tänkbar position i rummet. Bara genom att flytta lyssningstriangeln 15 cm triggades helt nya typer av rumsresonans!)

Det är den brutala fysiken som avslöjar att den västerländska preferensen för att bygga kvadratiska eller rektangulära rum (påverkar det vårt sätt att tänka?) leder till en mardröm av stående vågor och oönskade resonanser när man försöker lyssna till musik i ett sådant rum. Den kostsamma stereoprylen som lät så otroligt bra i butik kan totalt haverera i hemmiljö eftersom man nte ägnat problemet med resonanser och efterklang någon eftertanke, och vidtagit åtgärder.

Och även om man blivit medveten om att ingen stereoanläggning/hembio låter bättre än rummet den står i, talar engelskspråkiga audiofora ofta och rätt manschauvinistiskt om sagda ”hustrufaktor”. Det vill säga, vad den coola katten (mannen i huset) kan släpa in innan det tar hus i helvete.

Akustikförbättrande prylar inverkar på rummets utseende och innebär potentiell problematik om ena parten prioriterar rummets förmåga att återge musik medan den andra vill att det ska se ”trevligt” ut. Inte för inte har den anglosaxiska språkvärlden också myntat begreppet (och fenomenet) ”man cave” – grabbarna behöver sitt eget tillhåll eftersom enbart estetiska spelregler för ”finrummet” ofta omöjliggör kvalitetslyssning.

Men vad gör man om det inte finns ett extra rum för att skapa sig en ”mansgrotta”? Lyckligtvis finns det akustikförbättrare som är snygga, kanske t.o.m. lösningar med vilka man kan kryssa förbi den hotande ”hustrufaktorn”.

Utan att överdriva kan Svanå Miljöteknik AB sägas dominera den svenska marknaden med professionella lösningar för akustikförbättring. Dessa är dock även tillgängliga för enskilda hushåll med särskilda behov. Vinylbutiken bistår gärna om du misstänker att ditt lyssningsrum lider av problem.

Se även: Rummets princip ur ett mer filosofiskt perspektiv.